Kårebocken gjord i pepparkaka

Att bygga pepparkakshus är inget jag brukar göra. Jag har gjort ett innan och då hade jag färdiga mallar som jag laddat ner från nätet.

När ett av paradbaken i Hela Sverige bakar skulle vara en känd byggnad gjord i pepparkaksdeg kändes det först väldigt nervöst, vad skulle jag bygga och hur skulle det gå.

Jag kom till slut fram till att det var Kårebocken jag ville göra. Den finns vid Falu Gruva och det finns en historia om honom som du kan läsa i slutet på inlägget.

Den första jag gjorde gick sönder då kristyren gjorde pepparkakan lite mjuk.
Jag gjorde en till och den föll också ihop.

Tredje försöket gick bra och det blev en stadig och stabil Kåre som doftade nybakad pepparkaka.Det här var i våras och jag undrar vad mina grannar i huset tänkte när det doftade nybakade pepparkaka i flera dagar.

Nu har jag gjort den igen och den här gången stod jag i köket på förskolan där jag jobbar, och det var skönt att ha en stor bänk att kavla på.

Nu står han där i matsalen på Äventyret och jag vet att han är uppskattad av både barn och vuxna, och jag känner mig stolt och glad att jag lyckades så bra med det som jag var mest orolig över.
Synd bara att jag inte fick baka den i tävlingen.










Min Kåre är 50cm hög och 60 cm lång.


Det jag lärde mig under bakandets gång var att man måste baka av delarna riktigt ordentligt så att de blir så hårda som möjligt.
Sedan gjorde jag kristyren enbart på äggvita och florsocker och skippade citronen för att det skulle bli så lite fukt som möjligt som gör pepparkakan mjuk.


Jag gjorde degen av mitt vanliga braiga recept och det hittar du här.

Gör så här:

Kavla ut degen ganska tunnt, är det stora mönsterbitar så kavla ut direkt på bakplåtspappret och lägg sedan över på plåten.

Grädda i 190 grader varmluft. Baka av dem ganska hårt ca 15-20 minuter.

Om den är någon del som ska limas omlott så platta till lite direkt när de kommer ut från ugnen.

I bocken Kåre är det mittenbitarna som ska plattas till i båda ändarna.

Om de är ojämna när de kommer ut från ugnen kan man skära till dem direkt när de kommer ut från ugnen, använd en degskrapa i metall för att få rakare kanter.

Sockerlim:

6 dl socker
3 dl vatten
3 msk glykos

Blanda socker, vatten och glykos i en stekpanna och koka tills lagen blir ljusgul och en aning tjockflytande.
Doppa kanterna som ska limmas ihop i lagen och pressa dem mot varandra.
Om lagen stelnar är det bara att värma upp den igen.

Limma ihop de tre delarna x 2 och därefter plattorna under klövarna.

Ha inte för bråttom när du gör detta utan en bit i taget och håll emot tills det har torkat ordentligt så att Kåre står helt rakt.


Kristyr:

150 g (4 st) äggvita
840g (14 dl ) florsocker
Svart pastafärg

Vispa äggvitan med florsockret lite i taget tills det är lagom konsistens, den ska vara ganska tjock.
Färga sedan med svart pastafärg till en mörkgrå ton.

Spritsa kristyren medan Kåre ligger ner med de tre delarna hopsatta.

Dra med en spattel i kristyren så att Kåre får ett fint mönster i sin päls, hornen och klövarna ska vara släta.

Ställ upp Kåre så att båda sidorna står bredvid varandra.

Stöd med något högt och tungt så han inte ramlar.

Fäst dit de fyrkantiga pepparkaksbitarna med sockerlim utefter ryggen, benen och ansiktet.

Bred på kristyr på samma sätt som innan.

Fäst Falu koppargruva symbolen högt upp på Kåres svans.





Det var en gång för väldigt länge sedan....

För över tusen år sedan fanns ingen gruva och ingen stad som hette Falun . Det fanns inte ens något rike som hette Sverige. Området där gruvan ligger i dag var täckt med skog och myrmarker. Bönderna från Tuna och Torsång lät sina djur beta i trakterna.

Så kom det sig en dag att getabocken Kåre kom hem en kväll till gården i Torsång med rödfärgade horn. Bonden som givetvis blev mycket  nyfiken bestämde sig för att följa efter bocken nästa morgon och ta reda på vad denne hade för sig.
Långt ute i skogen upptäckte till sist bonden att bocken Kåre gick och skrubbade sina horn mot marken vid kanten av en myr. Här var marken alldeles rödfärgad och bonden misstänkte att det var något speciellt med platsen. Han började gräva i marken med sina bara händeroch när han kom ner till berget såg han hur det skimrade och sken, en mycket rik malmåder hade hittats.

Enligt sägnen är det så historien om Falu Gruva börjar.










Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Halloumi och zucchinibiffar

Hur jag klär en bakform

Ahlgrensbilar fluff som tårtfyllning